Hej och hå!

Det har hänt så mycket med Freya de senaste dagarna så det inte är klokt. Vart tog bebisen vägen? Hon som bara låg där? Det känns som det var igår som jag sköt ut henne men samtidigt känns det som att hon funnits med hela livet. Hon är så självklar liksom och jag förstår inte hur vi kunnat leva utan henne.

 

Krypandet går verkligen framåt och jag tror inte det dröjer allt för många veckor innan det går framåt istället för bakåt. I sängen lyckas hon lyfta upp hela rumpan men då följer inte armarna med istället. Och på golvet är det typ tvärtom, där arbetar hon med armarna men inte benen ;) Haha. Men rotera kan hon göra, FORT, både på rumpan, mage och rygg. 

 

Sedan har hon börjat dra sig uppåt och igår tog hon tag i Jons tröja och drog sig uppåt i stående ställning. Benen är fortfarande som spaghetti men upp ska hon, haha. Det blir till att sänka spjälsängen snart....

 

Just nu ligger båda mina favoriter och sover, jag har precis gjort barnmat som jag ska mixa så fort dom vaknat. Ikväll är vi bjudna på middag hos Jons föräldrar...

 

Bjussar på samma bild som igår...så kul är jag ;)